SVENSK – NORSKA FÖRENINGEN
gratuleras med dagen
80 ÅR DEN 31 OKTOBER 2022
Föreningen bildades den 31 oktober 1942 för att vara en solidaritetsförening för att under
andra världskriget hjälpa de norska flyktingarna i Sverige.
Det var tre orsaker till att föreningen bildades: Befästa den svensk-norska vänskapen
Det alarmerande ökande antalet norska flyktingar i Sverige
Behovet av bättre svensk-norska kontakter efter ett väntat krigsslut
Medlemstalet var 1100 medlemmar i februari 1943 och 2010 i november 1944, varav 400 var norska medborgare.
I slutet av 1940-talet sjönk medlemstalet drastisk, vilket väl inte var så konstigt.
Medlemstalet höll sig under 1950-1970 åren på runt 220.
Jag kom med i föreningens styrelse 1973, som representant för Den Norske Kirke i Stockholm.
Från 1980-talet har interesset för föreningen ökat och har under 2010-talet ökat till nära 400 medlemmar.
Det tog alltså många år för föreningen att hitta sin form för verksamhet.
De tre orsakerna till bildande var ju inte aktuella längre.
Punkten 3 resulterade i att många av de norska flyktingarna som utbildades här i Sverige för att vara
med i POLISTRUPPER, som just skulle ha till uppgift att vid krigsslutet, från FREDSDAGEN
hjälpa till med ordningen i Norge.
Det har bl.a. resulterat i föreningens intresse för historien från många av de norrmän som flydde till
Sverige under andra världskriget, till platser där norska flytingar togs emot eller fick sin utbildning för polistrupperna.
I första hand har vi engagerat oss för restaureringen av Mälsåkers Slott i Sörmland inte långt från Strängnäs.
Den 14 juni 1983 kom HM Kong Olav V till Stockholm för att på Djurgården bak Nordiska Museet placera ett monument – en stor sten
från Vassfaret i Norge, med inskription om tack för hjälpen under kriget.
Etter många år blev det öppnat en uteservering intill stenen, och det var svårt att uppfatta den som ett minnesmärke.
Mats Wallenius tog kontakt med Stockholms kommun om flyttning av stenen till en bättre plats, och den placerades då i parken nedanför
Norska Ambassaden på Djurgården.
Styrelsen under jubileumsåret 2022:
Björn Brännström Helene Hanæus Håkon-Stein Korshavn
Christina Pierre Nasri Kersti Toftegaard
Suppleant: Gunvor Kellberg

Från 1940 – 1945. Norges sak blev vår Uppsats 60 poäng skriven av Mats Adler 1992.
Inbjudan till bildande av en svensk -norsk förening.
De svenska och norska folken äro nära släkt. Gemensamma äro även grunderna för deras
samhällsliv och kultur. Utan hinder av språkgränser hava det andliga arbetets frukter gått i fritt
utbyte över kölen. Under den nödtvungna isolering, som kriget medfört, har betydelsen av det
nordiska kulturarbetet endast starkare framträtt. I mångahanda former har under
dessa nödens år det levande samarbetet mellan brödrafolken kommit till uttryck.
I syfte att stärka grundvalarna för ett vidgat och fördjupat samarbete vilja undertecknade inbjuda
till bildande av en svensk-norsk förening, med uppgift att öka den ömsesidiga kännedomen om
strävanden och arbetsresultat inom kulturlivets olika områden, därmed befordra ett fruktbart
samarbete och stärka vänskapsbanden mellan de båda folken. Detta arbete måste taga sikte på
förhållandena efter kriget, då fria förbindelser mellan folken åter bliva möjliga, men det nuvarande
läge, då många norrmän tagit sin tillflykt till Sverige, lämnar en svensk-norsk sammanslutning
särskilda tillfällen att utöva kulturell gästfrihet.
Föreningen skall anordna regelbundna sammankomster med föredrag, meningsutbyten och
konstnärlig underhållning, ägnade att sammanföra svenskar och norrmän, verksamma inom olika
områden. I samarbete med andra svenska och norska institutioner av kulturell, religiös, social eller
ekonomisk art bör föreningen arbeta för vidgad personlig kontakt mellan folken genom resor och
ömsesidiga studiebesök. Särskild torde en samverkan i föreningens syfte med de fria
bildningsorganisationerna kunna lägga en fastare grund för den svensk-norska
samhörigheten.
Avsikten är även att söka samarbete med Föreningen Norden och Det Norske Samfund.
Den nya organisationens konstituerande sammanträde är avsett att äga rum å
Stadshusets Rådsal lördagen den 31 oktober 1942 klockan 2 e. m.
Anmälan om deltagande i sammanträdet torde göras till undertecknade, borgarrådet Yngve Larsson,
Stadshuset, Stockholm, samt fil. Doktor Arne Björnberg, Swedenborgsgatan 4 B, Stockholm, vilka
även mottaga anmälan från personer intresserade av medlemskap i föreningen.
Stockholm den 24 oktober 1942
INLEDNING
De svensk-norska relationerna har vid två tillfällen under detta sekel spetsats till och blivit dramatiska.
Både unionsupplösningen 1905 och det andra världskriget innebar spänningar mellan de två grannländerna, som kunde ha hotat framtida relationer.
Båda dessa kriser utlöste i Sverige opinioner till stöd för svensk-norsk vänskap i samarbete.
Ett uttryck för denna nordiska solidaritet var att under andra världskriget, i Stockholm bilda
Svensk-norska föreningen.
Ungefär samtidigt med att Svensk-norska förenigen, bildades runt om i Sverige ett stort antal
svensk-norska kamratkretsar, med vilka Svensk-norska föreningen i Stockholm samverkade.
FÖRENING BILDAS
Nu 80 är senare kan det tyckas självklart att det under andra världskriget skulle bildas stark opinion
för Norge och att en solidaritetsorganisation var en naturlig följd av denna.
Men redan genom att reflektera över tidpunkten för föreningens bildande kan denna efterhandsbild
sättas i fråga. Oktober 1942 är nära 2 år efter Tysklands angrepp på Norge den 9 april 1940.
Vad hade hänt under denna tid? Varför bildades organisationen först då?

DEN FÖRSENADE OPINIONSVÅGEN
Ett förhållande som förbryllat många historiker är att den svenska opinionen reagerade helt
annorlunda vid det sovjetiska angreppet på Finland än vid det tyska angreppet på Norge.
---
Stödet för Finlands sak avspeglades också i regeringspolitiken. Regeringen avstod från
neutralitetsförklaring och skickade betydande mängder krigsmateriel till Finland.
Men när Norge angreps var den breda opinionen tyst. Bara några få frivilliga reste till Norge.
---
Det var först på hösten 1941 som något började hända med den svenska opinionen. ---
Under 1942 växte opinionen ytterligare. --- Och i oktober bildades Svensk-norska föreningen.
Min kommentar! Författarens utredning visar att det var svenska politiker som var initiativtagare
till bildande av föreningen. Vid föreningens 25 års jubileum (1967) diskuterades vad som
egentligen hände på stiftelsemötet den 31 oktober 1942.
I planerna för bildandet fanns förslag om att styrelsen borde bestå av både svenskar och norrmän,
men det finns inga uppgifter bevarade om händelseutvecklingen fram till inbjudan till
stiftelsemötet.
Vid föreningens 25-års jubileum (1967) diskuterades vad som egentligen hände på mötet den
31 oktober 1942. Ture Nerman hävdade att det under det konstituerande mötet hade skett ett
”oppositionsgenombrott” som medfört att de ursprungliga planerna att av ”diskretionsskäl” bara
ha med svenskar i styrelsen ändrats.
Efter valet av 35 ledamöter (inklusive ordförande) fick styrelsen i uppdrag att komplettera sig med
högst 25 norrmän. (H-S K)
Medlemsantalet i föreningen ökade snabbt. Verksamhetsberättelserna berättar att medlemstalet
ökade från cirka 200 i november 1942 till cirka 1.100 i februari 1943.
Ett år senare var medlemstalet 1.780, varav 274 norska medborgare. I slutet av 1944 var
medlemstalet 2.010 varav 400 norska medlemmar och 300 i ungdomsavdelningen.

POLITITRUPPER
Under slutet av 1943 startade på norskt initiativ i Sverige utbildningen av ”polititrupper”,
som officiellt var en norsk reservpolis, men som också hade militära funktioner.
Drygt 11.000 man kunde genom denna utbildning sättes in vid befrielsen av Norge 1945.
Det finns inte många spår av dem i Svensk-norska föreningens verksamhet.
NORSK-SVENSK FÖRENING
24 januari 1946 bildades Norsk-Svensk forening i Oslo. I spetsen för denna förening stod
Svensk-norska föreningens förra vice ordförande Hans Jacob Ustvedt.
ÅTERBLICK
Svensk-norska föreningens 50-åriga historia, 1942-1992 - kan indelas i tre skeden.
Det första var att under andra världskriget, var aktiviteten hög och föreningen en aktör
på den politiska arenan.
Den andra fasen var perioden 1945 – 1949. Då försvann de ursprungliga drivkrafterna för
föreningens verksamhet. Men föreningen var fortfarande mycket aktiv och det togs flera initiativ
för att försöka spela en roll. Tillbakagången var dock oundviklig.
Den tredje fasen inleddes 1949 då man lade verksamheten på en nivå som uppenbarligen
var realistisk: att finnas kvar som samlingspunkt för Norgevänner och erbjuda dessa en
programverksamhet av god kvalitet, men utan att spela någon egentlig politisk roll. Det är signifikativt att detta skedde samma år som det stod definitivt klart att Sverige och Norge valde skilda säkerhetspolitiska vägar. Efter 1949 har ingen nordisk fråga varit av den dimensionen
att den kunnat väcka till liv Norgerörelser i Sverige på det sättet som skedde 1905 och 1942-1945.
Det som gör att Svensk-norska föreningen och kamratkretsarna spelade en viktig roll var snarare
kvalitativ än kvantitativ.
Sveriges politik var till Norsk nackdel och var både arrogant och ointresserad av Norges öde.
Men Svensk-norska föreningen visade att det fanns ett ”annat Sverige”.
5

RAPPORT FRA TV-UTVALGET
De norske foreningene i Stockholm – Det Norske Samfund og Svensk-norska föreningen
oppnevnte i august 1994 et utvalg for å kartlegge mulighetene for et bedre tilbud av norsk TV
på det svenske nettet.
Utvalget bestod av: Riksdagsmann Lennart Bodström, leder; Ambassadesekretæ Anders Helseth, sekretær; Egil M Pedersen; Håkon-Stein Korshavn og Per-Axel Hildeman.
Utvalget hadde lagt rapporten ”Nabolands-TV” fra de nordiske kulturministrene til grunn for sitt
arbeid. Rapporten konkluderes bl.a. slik:
1. det finnes ingen tekniske hindringer for tilgjengelighet i Norden
2. kabeloperatörene ser kommersielt på spörsmålet om spredning av nabolands-TV
3. virkemidler fra det offentliges side kan være subsidiering eller lovgivning som pålegger
selskapene å ta med Nabolands-TV i sine tilbud
4. det finnes opphavsrettslige avtaler om videresending i kabelanlegg
Nordisk Ministerråd´s rapport ”Nabolands-TV” var på 29 sider.
Svenska Kabel-TV AB meddelar i ett brev av1994-05-19, att NRK finns i 13 av deras orter.
Men vi vet resultatet, inte ens i dag kan vi abonnera på alla norska och danska kanaler.”
MÄLSÅKER SLOTT – norskt-svenskt kunskapsforum 2005 - 2016.
Mälsåkers slott på Selaön i Mälaren, Sveriges tredje största sjö, förtjänar en plats i Norges ockupationshistoria. Slottet och det omgivande godset var den enda miltära förläggning den norska staten ägde på svenskt territorium under andra världskriget.
Upptakten blev storstilad då de norska och svenska kungaparen samt Kronprinsessan Victoria besökte slottet den 2 september 2005 och bl.a. mötte hon norska och svenska krigsveteraner.
Slutet markerades lördagen den 28 maj 2016 med ett veteranbesök i regi av Norska Försvarets Forum.
Författaren Anders Johansson som varit projektansvarig skrev en slutrapport.
Svensk-norska föreningen var en av projektets samarbetsparter.